SGI vid deltidsarbete

Att jobba deltid påverkar till stor del din privatekonomi både i dag och i framtiden. En viktig aspekt för mig är att få en bra sjukpenninggrundande inkomst (SGI) försäkringskassan. Tex om man skulle bli sjuk, vabbar eller om man skall vara föräldraledig. Om man vet att man kommer jobba deltid efter tex en föräldraledighet så kan det vara bra att spara föräldradagar och ta ut dessa motsvarande den minskade arbetstid per vecka, på så sätt skyddar du din SGI. Taket för SGI vid sjukdom eller vab är ca 28400kr/mån (högre vid föräldraledighet).

SGI guide –> https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sgiguiden#/

Annonser

Vad betalar du i skatt?

Har ni koll på detta med skattetabeller? Jag tillhör tex skattetabell 33 eftersom det är den skatten som gäller i vår kommun. Men det betyder inte att jag betalar 33% i skatt utan tack vare jobbskatteavdraget så betalar jag ca 26% i skatt på min månadsinkomst😀 Skattetabeller hittar ni på skatteverkets hemsida.

Om arbetsgivaren drar enligt skattetabell kan det bli problem om man tex har flera olika anställningar eller olika löner varje månad. Då gäller det att själv ha koll och kanske be arbetsgivaren dra extra skatt. I exemplet i bilden nedan blir tex 3 olika löner 30000kr tillsammans men man betalar väldigt mycket mindre i skatt än vad man borde göra.

Budget

Mellandagarna är perfekta dagar för att sätta sig och gå igenom ekonomin samt göra årets budget✨ Vilka intäkter har du? Vilka kostnader har du varje månad? Vilka kostnader kommer kvartalsvis eller årsvis? Vad kan påverka att budgeten inte blir som planerat? Hur mycket får du över varje månad? Och glöm inte att prioritera sparande lika mycket som övriga kostnader (om det så bara är 100kr).

Möjligheter

Jag ser pengar som möjligheter✨Det är grunden till hur mitt liv kan vara och bli. 

Min största prio är tid med familjen och att inte hamna i ett stressigt ekorrhjul, därför väljer jag att jobba deltid. Men jag gillar verkligen pengar där ett stort prio för mig är sparande med en balans mellan att leva här och nu vs spara för framtiden.

 Även om sparande är viktigt så strävar jag inte efter att maxa sparandet eller att hela tiden höja sparkvoten. Jag vill leva här och nu, både genom tid och genom upplevelser😀 Hur ser du på pengar? Möjlighet eller ångest?

Bjuder på en härlig bild från i somras.

Onödiga kostnader

Något som är en viktig del i vår ekonomi är att vi sällan gör onödiga vardagsköp (onödiga enl oss) För mig handlar det om:
▪️att ta med matlåda så ofta det går.

▪️att vi väldigt sällan äter middag på restaurang eller köper hämtmat.

▪️att vi tar med picknick när vi är på utflykt.

▪️att vi undviker take away kaffe, köpevatten mm.

Snålt enl vissa, men här finns mycket pengar att spara👍🏻. Ta matlådan tex, om man sparar 60kr/lunch blir det blir en besparing på ca 1200kr/mån. En take away kaffe per arbetsdag för 25kr/st blir en besparing på ca 500kr/mån. Är man då två som sparar in på detta blir det 3400kr/mån (eller 40 800kr/år). Fördelen med att jobba mycket hemifrån är att det bli ganska enkelt att spara in på ovanstående. Men självklart äter jag lunch ute ibland, framför allt om man kan kombinera lunchen med trevligt sällskap.


Om man istället mäter besparingen i tid, så kan den kanske motsvara en arbetstidsförkortning på 5-10% eller med andra ord kan du kanske vara ledig en eller två fredagar per månad. Eller placera pengarna så kommer du ha en bra summa om 10 år. 

Det är det här möjligheterna som gör att jag gillar ekonomi😊

Jobba deltid

När man inser att man kommer jobba deltid halva arbetslivet😊 Jag började nämligen plugga direkt efter gymnasiet och kom ut på arbetsmarknaden lagom till jag fyllde 25 år, därefter jobbade jag heltid i ca 4 år. Därefter har jag fram tills nu jobbat deltid (inklusive mammaledighet i två omgångar) i ca 9 år. Jag har själv valt att jobba både lite kortare dagar samt att vara ledig en dag per vecka för att få tid med mina barn. Jag kommer fortsätta vara ledig en dag/vecka i ca 2 år till. Sen börjar minstingen i skolan och efter det kommer jag istället att arbeta kortare dagar. Jag räknar med att jobba deltid i minst 10 år till, vilket innebär att jag kommer vara nästan 50 år innan jag börjar jobba heltid igen.

 Jag har tre viktiga aspekter (enligt mig) att ta hänsyn till när jag vet att jag kommer jobba deltid i ca 20 år (kanske inte hade varit lika viktiga om jag bara skulle jobbat deltid i ett par år)
1) att få en bra sgi (sjukpenninggrundande inkomst) 

2) att få till en hyfsad pension (både allmän och tjänstepension)

3) att stå på egna ben, dvs inte vara beroende av sambons ekonomi (även om vi har gemensam ekonomi). 

Alla dessa 3 aspekter är viktiga för mig eftersom jag inte har någon aning om hur mitt liv ser ut om 25 år. Målet är att vara ekonomiskt oberoende, men man vet inte hur livet ser ut. Så trots att jag jobbar deltid vill jag även få till de ekonomiska trygghetsbitarna, extra viktigt när jag kommer vara deltidsarbetande i som sagt nästan 20 år. Vill inte upptäcka om 25 år att jag hamnade i någon klassisk kvinnofälla/deltidsfälla. 

Löningsvecka

Lön och räkningsvecka✨ Innan lönen kommer in på kontot kollar jag igenom förra månadens budget. Budgeten har nämligen en sista rad som talar om hur mycket som finns kvar i budgeten och denna rad skall stämma med summan på kontot som räkningar betalas ifrån. Denna summa är även till som en extra buffert på räknings/lönekonto, för tex månader då vissa räkningar som kommer årsvis skall betalas. Det är framförallt sådana kostnader man ser när man gör en årsbudget. 


Majoriteten av våra räkningar har vi via e-faktura eller autogiro. Men ibland dyker det upp någon ny faktura/kostnad som jag lägger in i en räkningsmapp. Sen kollar jag självklart igenom den nya månadens budget, för att se att intäkterna och kostnaderna som är inlagda i budgeten stämmer med verkligheten. Sparande överförs automatiskt till våra olika sparkonton. Tex hamnar en summa på våra isk-konton på avanza, så om några dagar är det dags att fylla på med fler aktier😀

Billigare att köpa ny bil

I somras löste vi lånet på vår 10 år gamla bil, innan det kostade lånet oss ca 2500kr i månaden. Utöver det kostade den ca 580kr i skatt/mån, ca 1000kr i försäkring/mån samt ca 670kr i service/mån. Totalt 4750kr/mån. 

Men en månad efter att vi löste lånet blev vi faktiskt med ny bil. Motsvarande summa som ovan för den nya bilen är totalt 4560kr/mån. Dvs den nya bilen är 200kr billigare per månad när man räknar på dessa fasta kostnader. 


Sen kanske det skall tilläggas att den nya har bättre miljöklassning och drar mindre. 

I ovanstående har jag inte räknat med reparationskostnaderna, som för den gamla bilen blev minst 20 000kr/år. Kostnader som jag hoppas slippa lägga på den nya bilen.

Tanken var inte att vi skulle köpa ny bil, utan vi skulle behålla den gamla bilen i ca 2-3 år till. Men efter lite funderande blev det inte så. Om 3 år hade den gamla bilen inte haft mycket kvar i värde, nu kunde vi istället lösa in den gamla som en del i kontantinsatsen. Vi har om 3 år möjlighet att lösa in den nya bilen till ett fast restvärde, lösa ut bilen eller förlänga lånet. Om värdet på bilen är högre än restvärdet om 3 år så får vi tillbaka mellanskillnaden om vi löser in den. Eftersom vi bor på landet utan kommunikationer är vi väldigt beroende av att vi har en bil som funkar, och när det blev billigare för oss med en ny bil blev beslutet inte så svårt😀 

Kanske kan tilläggas att en vardagsbil vanligtvis aldrig är något man tjänar på att äga, den tappar sitt värde fort. Därför väljer vi att fokusera mer på vad en bil kostar oss per månad.